Detta inlägg bör bara läsas av Alva, nyfikna filurer eller folk som har otroligt tråkig.

Colin och Emma. Emma och Colin. Det var ett år sedan. Våra kroppar möttes för första gången. Det slutade ju rätt så bra.. Men vad hände egentligen. Hur kunde en sportfjolla och en datanörd från andra sidan Stockholm träffas? Ja.. Konstigare saker har ju faktiskt hänt.

Alva undrade i en kommentar hur det gick till? Det är så att jag själv undrar ibland. I guess we just happened :)

Världens troligtvis coolaste ungdomssida på nätet hjälpte till.. HAMSTERPAAAAJ!! (den var populär då.. när man var 12-13..) Det var nämligen så att jag tyckte att Colin var så söt och frågade om jag kunde få hans msn. Och snäll som han var så gav han mig den. Vi pratade väll inte sådär jätte mycket.. Jag visste väll ungefär att han hette Colin, att han hade en pappa som bodde i Norrtälje och.. ingenting mer. Han visste att jag var "gimoemma".

Sen en dag när jag gick i ettan på gymnasiet. Ungefär 3 år senare. Skrev herr Colin till mig på msn, vi började prata och jag kollade på hans bilddagbok (nutidens hamsterpaj jaoo..!) och såg en bild på en Gnesta skylt! Gnesta?! Kände väll ingen namnet och kom på att jag skulle spela match där om typ 2 veckor. Så jag tvingade Colin att han skulle komma och kolla och hälsa.

Några dagar innan matchen fick jag ett sms: "Jag ser en Gimo-skylt!" Och ja, sen den dagen har vi messat konstant varje dag. Vilket jag inte ångrar.

Och för ett år sedan! Då träffades vi för första gången i Gnesta ishall. Jag hade fula hockeybyxor på mig, Colin var svettig och trött, och ja, det liksom klickade! Jag var väll kanske rätt svettig också.. Kanske var svetten som spelade in.. Vad vet jag.

Och här sitter jag nu, med världens underbaraste pojkvän. Och det kommer jag aldrig gnälla över!